Sämsta tänkbara uppladdning

För några veckor sedan bestämde jag och Sofia oss för att idag, idag ska vi springa våra livs första 21,1 kilometer! Dvs vårt allra första halvmaraton! Det blir också det enda innan göteborgsvarvet och mest är det väl en mental grej så att man kan veta att man har gjort det innan. Jag har verkligen sett fram emot denna rundan, och längtat till det var dags!
Det här med uppladdning med bra sömn och kost smög sig dock totalt.
Strax efter jag gått och lagt mig igår vaknade Sixten med över 39 graders feber. Efter Ipren och han somnat om i vår säng- på mig så tar det ca en timme sedan hostar han tills han kräks. Upp igen, tvätta rent byta pyjamas och sedan somna igen - på mig. Sedan har han hostat och snörvlat om vartannat vår lille stackare, hela natten. Strax efter sex vaknar han och hostar tills han kräks.
Så var lördagen igång och jag funderade på om jag verkligen sovit eller inte inatt. Var nådigt trött i alla fall och planerna på att baka en god kylhydrat och proteinrik frukost orkades bara inte genomföras och istället rotades ett fullkornsbröd fram ur frysen som åts tillsammans med ett kokt ägg.
Så kan det bli ibland, kan inte komma på något sämre sätt att ladda upp inför en halvmara på, men jag ska väl inte säga för mycket...
Vi tog i alla fall en väldigt lugn förmiddag, gick och lade oss igen och kollade på film i en timme till och bara mös.


Nu ska jag hoppa i mina löparkläder, packa energigel och ladda vätskebältet. Wish me luck!