När jag kom tillbaka till avd 44. hade de ganska fullt upp och vårt rum var inte klart än. De kom också på efter ett tag att jag inte fått något att äta än, och kan ju säga att jag var ganska hungrig då ;-)
Jag hann mysa lite med lillebror innan de kom och hämtade honom för att ge honom lite mat och kolla blodsockret. Han tilläggsmatades var tredje timme det första dygnet, och hans blodsocker såg väldigt bra ut från början, vilket var väldigt skönt! Annars är risken att diabetesbarn överproducerar insulin i magen eftersom mamman inte kan producera tillräckligt, och de fortsätter även med detta utanför då. men lillebror hade som sagt prima resultat redan från början!
Under tiden kunde jag och Martin ringa alla obligatoriska samtal, och Martin gick även för att möta upp Sixten som blev levererad av Camilla.
Storebror möter lillebror. Sixten sammanfattade honom som väldigt liten och väldigt söt :-)
I samma veva kom äntligen en fikabricka in. Denna gången var jag så hungrig att jag glömde ta kort på den före, det fick bli en efter-bild istället :-) Goda mackor, kaffe, vatten och äppelcider i champagneglas serverades i alla fall!
Sixten var lite osäker i början och ville inte gå fram och pussa på mig. Han tittade mest skrämt på nålen i min hand och droppet som var kopplat till den. Men efter ett tag vågade han sig fram i alla fall!
Efter ett tag fick vi vårt egna rum. Ett enkelrum fick vi till vår lättnad. Fast med två sängar, vilket betydde att Martin fick stanna över natten om han ville. Vi lät Sixten bestämma, om han ville sova hemma med Martin eller om han ville sova hos sin mormor och morfar som var back-up planen om något skulle hända. Efter en stunds funderande valde han mormor och morfar. Men före hans avfärd till dem hann vi mysa några timmar alla fyra.
Observera att lillebror har nya kläder här. Lika duktig som brorsan var på att kräka och bajsa ner sig...
Jag och Sixten delade på min kvällsmat, jag åt riset och han åt Chili con carnen :-)
Filten har jag själv sytt. Den hade han de första timmarna, innan han kräkte ner den. Sedan fick han ha en Region Skånefilt istället...
Gosedjurskon är en speldosa som Sixten köpte någon vecka tidigare, han fick själv ta fram den och ge den till lillebror. Den har sedan dess gått varm här hemma också.
Vid fyratiden tyckte jag att det var dags att prova mina ben igen. Fick hjälp att ta mig ur sängen och stapplade sedan bort till Martin och Sixten som byggde Playmobil som Sixten fått i storebrorspresent.
Det var en lagom startpromenad så sedan lade jag mig i sängen igen. De kom på att jag inte hade fått så mycket smärtstillande heller. Fick Panodil och Naproxen på uppvaket, men skulle visst ha en morfinspruta med. Efter den gick det ännu lättare att gå upp och gå, och framåt kvällen var jag uppe en hel del och promenerade.
När det blev kväll körde Martin hem Sixten och packade med sig lite extrakläder till sig och bebisen. Sedan kom han tillbaka för att sova över och hjälpa mig lite under natten.
För min del blev det inte mycket sömn alls, om än någon. Jag har väldigt svårt att sova borta, och hörde varenda steg ute i korridoren och varje larm som gick. Det blev kanske inte bättre av att jag legat i en säng mellan klockan 10-16 under dagen... Sedan kom de in till oss var tredje timme för att ge bebisen ersättning. Martin fick väl inte heller så mycket sömn den natten, den som sov bäst och i sin balja hela tiden och som fick väckas för att äta varje gång var bebisen...
Dagen efter tog Martin en selfie på oss tre...
På förmiddagen åt vi frukost och försökte mest sova ikapp några timmar. Nu utökade de dessutom maten till var fjärde timme istället. Barnläkaren gjorde också en undersökning på lillebror och han fick godkänt på allt :-)
Sixten spenderade förmiddagen med mormor och gammelmormor, och kom upp till oss efter lunch. Där stannade han och Martin fram till åtta på kvällen, så vi fick en hel del timmar ihop även då, mysigt!
Sixten fick lego av mormor som vi byggde ihop, och bebisen bara sov :-)
När Martin och Sixten kört hem så laddade jag också för att försöka få lite sömn kommande natt. Dock var lillebror väldigt orolig. Och ville absolut ingenting förutom att jag var uppe och gick med honom. Inte ens mat ville han ha, men vid halv tre kom ett brak i blöjan och sedan somnade han stenhårt på min mage. Så låg vi och sov båda två tills det var dags för ersättning igen och de kom in och väckte oss.
En liten fot stannade visst kvar på min mage :-)
Sedan somnade vi om igen, lika stenhårt och vaknade vid åtta, någorlunda utvilad kände jag mig då, även om jag inte såg så ut ;-). Skickade iväg en bild till Martin:
Fick tillbaka denna:
Jag skickade tillbaka lite bilder, dock mer enformiga :-)
Sixten var jätteduktig i loppet, och kom allra först i mål av alla 3-4åringar! Han var mäkta stolt när han ringde och berättade det! Han hade haft en väldigt lyckad förmiddag, så det var tur att vi anmälde honom till loppet till slut!
Själv hade jag och lillebror en lite lugnare förmiddag. En barnmorska kom in och berättade att det var stort tryck på platserna och om jag skulle kunna tänka mig att fortsätta till patienthotellet, eller möjligtvis åka hem. Det valet var inte svårt, och jag valde att åka hem! Äntligen! Personalen på 44:an var helt fantastisk, men det blir allt lite långtråkigt att vistas där, så det kändes som en stor lättnad att få åka hem. Men först skulle några sista kontroller göras av lillebror. Ett pku-test, test av hörseln som fick godkänt, och sedan skulle han vägas. Han hade gått ner 400g på de två dygnen, och man "godkänner" 10% av födelsevikten så det var på håret att han klarade sig! Vi fick med en paket ersättning hem och rådet att fortsätta var 4:e timme även det kommande dygnet så skulle det nog gå på rätt väg sen.
Fram på eftermiddagen kom äntligen Martin och Sixten. Sixten med medaljen i högsta hugg och berättade för alla som kom i hans väg om dagens lopp :-)
Jag hade redan packat ihop i princip allt så det var bara för Martin att packa ut i bilen, och sedan kunde vi äntligen säga tack och hej, och åka hem!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar