Skitbälte!

Jag fyndade ett vätskebälte i Göteborg som jag passade på att testa idag. Vätskebälte är nog en nödvändighet inför Göteborgsvarvet, och jag är väldigt glad att jag testade innan, för det gick inte helt smärtfritt! 12 km skulle jag springa, varav de tre sista km ner mot 5-fart. (5 min/ km) Jag laddade tre flaskor med energi och en med vatten, med planen att dricka en flaska varje kvart
 och vattnet samtidigt som tredje flaskan energi.

Jag insåg redan från början att bältet var för stort. När jag provade med tomma flaskor satt det väldigt bra, med fyllda flaskor så hoppade det väldigt mycket. Jag insåg att jag skulle bli tvungen att sy in det, men det är ju inte hela världen. Spände in det så gott det gick så det inte hade så mycket fäste vid kardborrbandet och sprang iväg.
Vid Ljungenskolan, alltså efter ca 250 meter tappade jag bältet. Fick springandes försöka få på det igen, och lyckades. Spände det inte så hårt denna gången så det satt lösare med hade mer kardborrband så jag inte skulle tappa det igen. Detta resulterade i att det hoppade
ganska mycket, och efter ytterligare ca 400 meter trillade en flaska ur. 
Då insåg jag att jag skulle få springa med två flaskor i händerna för att lätta lite på tyngden. Sagt och gjort, det gick lite lättare då i alla fall. Första kilometern passerades på 5.44, det ska jag nog vara nöjd med med tanke på starten...
Efter 15 minuter dricker jag min första flaska, sätter i halsen och hostar, spottar, svär och springer samtidigt. Multitasking på hög nivå ;-)
Halvmilen passeras på 28.30 och jag intar flaska nummer två utan problem. Efter det springer jag med två tomma flaskor i bältet och två fulla i händerna, och det känns genast enklare!
Efter 8 km intas flaska nummer tre...tror jag.. Ingen dricka alls kommer ur hur mycket jag än klämmer. Inser att jag, springandes, får skruva av korken. Då trillar en plastbit ner i drickan, och jag får slänga ut 2/3 av drickan för att få ur biten. Sista slurken får jag i mig utan problem och så även vattnet i sista flaskan. Sedan är det spurten kvar, 3 km i 5-tempo. De sprangs på 5.10, 5.11 och 4.59, så det får jag väl i alla fall vara nöjd med!
Totalt blev det 12 kilometer på 1.07.34, nästan fem minuter snabbare än sist jag sprang samma distans, för 3.5 månad sedan...
Nu återstår bara att se om jag kan reklamera bältet, eller i alla fall den trasiga flaskan. För givetvis har jag inte sparat kvittot...